Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Leo Carring

    Man

    Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Leo Carring: Pistolskottet Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Solbritt Andersson

    Kvinna

    Författarduon Anders Gustafson och Johan Kant försäkrar att den drygt 60-åriga Solbritt Andersson är en alldeles vanlig svensk kvinna. Dock ungdomlig, med kort, spretigt och gråsprängt hår och dessutom rutinerad kriminalinspektör. Tillsammans med förtidspensionerade maken Rune har hon en sommarstuga på Singö i Roslagen, och det är också där hon vanligen får utreda de fall hon arbetar med.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Singöspionen Bild på bokomslag för Mordbrännaren Bild på bokomslag för Sändebudet Bild på bokomslag för Änglabarnet Bild på bokomslag för Blodspengar
  • Petra Wester

    Kvinna

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svinajakten Bild på bokomslag för Svärmaren Bild på bokomslag för Äppelkyrkogården
  • Philip Dryden

    Man

    Han lämnade jobbet som stjärnreporter då hustrun Laura hamnar i koma efter en olycka. Istället blev Philip Dryden grävande kriminalreporter på den lilla lokaltidningen The Crow i småstaden Ely. Laura vaknar långsamt ur koman, och de får sonen Eden. Jim Kelly beskriver sin problemlösare som närmare 190 cm lång, med gröna ögon och svart hår. Hans bäste vän är taxichaffisen Humphrey Holt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vattenuret Bild på bokomslag för Den förlorade sonen Bild på bokomslag för Måntunneln