Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Oliver Stone

    Man

    Egentligen heter han John Carr, och var en gång USA:s mest fruktade säkerhetsagent. Sedan han dödat de män som mördat hans hustru blev han USA:s mest jagade man, gick under jorden och bytte namn, berättar David Baldacci. Nu är den långe och magre Oliver Stone gammal med gråvitt hår, men också ledare för den hemliga privata organisationen Kamelklubben som bekämpar främst politiska brott.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kamelklubben Bild på bokomslag för Samlarna Bild på bokomslag för Förrädarna Bild på bokomslag för De rättfärdiga Bild på bokomslag för De sammansvurna
  • Tupaarnaq Siegstad

    Kvinna

    Inuitkvinna från Grönland, som avtjänat ett långt fängelsestraff i Danmark, dömd för att ha dödat sin far. I Mads Peder Nordbos första bok om henne har en hämndlysten Tupaarnaq Siegstad just återvänt till Grönland, och träffar där journalisten Matthew Cave som hon inleder ett löst förhållande med. Hon är smal, har rakad skalle och bruna ögon med en intensiv blick samt är kraftigt tatuerad.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Flickan utan hud Bild på bokomslag för Mannen från Thule
  • Rhea Moser

    Kvinna

    Jurist, född 1960, med judisk mor och dansk far. Rhea Moser har svart hår, mörka ögon, fint mejslade ansiktsdrag och är diskret klädd. Hon är brorsdotterdotter till den gamle advokaten Samuel Rosenbaum, som Leif Silbersky och Olov Svedelid skrivit en rad romaner om. Hon dyker upp som en överraskning i Rosenbaums liv, och finns vid hans sida även sedan hon gift sig med Paolo och fått barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Upplösningen Bild på bokomslag för Upplösningen Bild på bokomslag för Bilden av ett mord Bild på bokomslag för Hämnden är aldrig rättvis Bild på bokomslag för Hämnden är aldrig rättvis
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr