Exempel på litterära figurer
-
Nero Wolfe
Man
En av kriminallitteraturens största detektiver: han väger ett sjundedels ton. Han är även gourmet, orkidéodlare samt kritisk bokälskare. Rex Stouts privatdetektiv, med hus i New York, är en klassiker: det har t.o.m. spekulerats i att han är son till Sherlock Holmes. Han härstammar från Montenegro, och har skicklig medhjälpare i sekreteraren Archie Goodwin som ser till att Wolfe jobbar.
-
John Puller
Man
Hans far är en legendomsusad general, hans mor försvann då han var liten och hans bror sattes i fängelse för landsförräderi. Enligt David Baldacci är John Puller storvuxen ”som ett berg” och dessutom den amerikanska armens bästa utredare. Han är vältränad, attraktiv och okuvlig då han söker sanningen. Han har tillfälliga förhållanden med olika kvinnor, bl.a. Pentagon-generalen Julie Carson.
-
Philip Marlowe
Man
Med Philip Marlowe skapade Raymond Chandler en prototyp för den hårdkokta amerikanska privatdetektiven. En lång rad andra författare har inspirerats av den ensamme, grubblande problemlösaren. Marlowe är f.d. polisdetektiv, beläst, samhällsengagerad, och rör sig lika obehindrat i överklasskretsar som på bakgator och skumma krogar, inte minst tack vare sina kärva, träffsäkra repliker.
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.