Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Annika Bengtzon

    Kvinna

    Skapad av yrkeskollegan Liza Marklund torde Annika Bengtzon vara en av Sveriges mest kända journalister. Hon är gift tvåbarnsmor, men framför allt en skicklig kriminalreporter, som ständigt dras med dåligt samvete för att hon ger familjen för lite tid. Hon är en sammansatt personlighet, som kan vara tuff ena minuten, gråtfärdig nästa, men framstår i stort som en duktig modern yrkeskvinna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Prime time Bild på bokomslag för Den röda vargen Bild på bokomslag för Sprängaren Bild på bokomslag för Nobels testamente Bild på bokomslag för Livstid +6 st
  • Christopher Silfverbielke

    Man

    Han har varit verksam som bl.a. aktiemäklare och riksdagspolitiker, men framför allt är Christopher Silfverbielke en fullfjädrad psykopat, mördare och bedragare – svensk kriminallitteraturs vidrigaste figur. Men han är snygg, charmig, välklädd och artig, vilket gör att han lätt får kvinnor på fall i en svit romaner av Dan Buthler och Dag Öhrlund. Och hans hämndaktioner är extremt brutala.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En nästan vanlig man Bild på bokomslag för Grannen Bild på bokomslag för Återvändaren Bild på bokomslag för Uppgörelsen Bild på bokomslag för Erövraren
  • Cormoran Strike

    Man

    Enbent brittisk privatdetektiv och f.d. Afghanistan-veteran med kontor i London. I den första romanen om honom av Robert Galbraith (pseudonym för J.K. Rowling) är han deprimerad med rörigt privatliv och dålig ekonomi. Situationen ändras då han får ett nytt fall och en ny kvinnlig assistent, Robin Ellacott. Han är storvuxen, med hög panna, bred näsa, tjockt krusigt hår och tjocka ögonbryn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Gökens rop Bild på bokomslag för Silkesmasken Bild på bokomslag för Karriär i ondska
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr