Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • John March

    Man

    Han föddes i en förmögen bankirfamilj som tar avstånd från honom p.g.a. hans yrkesval: han har varit landsortssheriff i tre år, därefter privatdetektiv i New York. Efter hustruns död gick det utför med honom, men författaren Peter Spiegelman lät den cirka 180 cm långe John March nyktra till, börja dricka juice och jogga, samt skaffa sig sträng självdisciplin och en ny flickvän, Jane Lu.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mörkt förflutet Bild på bokomslag för Lura döden
  • Beate Stein

    Kvinna

    Ung kriminalkommissarie i Dortmund, blond och grönögd och tillräckligt tuff – med råge – för att klara sig på en mansdominerad och ofta manschauvinistisk arbetsplats. Beate Stein är en heterosexuell feminist som föredrar att sätta dit män framför kvinnor, men hon fuskar absolut inte i jobbet. Genom böckerna av Sabine Deitmer har hon blivit något av en galjonsfigur för s.k. Frauen-Krimis.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dominanta damer Bild på bokomslag för Kalla kyssar
  • Maria Kallio

    Kvinna

    Hon var bara 23 år när hon fick sin första tjänst hos polisen, men har arbetat sig upp till chefsställning på kriminalen i finska staden Esbo. Hon har också blivit äldre i Leena Lehtolainens böcker om henne, gift sig med Antii Johannes Sarkela och fått barn. Rödhåriga och vältränade Maria Kallio är en tuff, om det krävs t.o.m. barsk feminist som uppskattar god whisky – i måttliga mängder.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Snöjungfrun Bild på bokomslag för Dödsspiralen Bild på bokomslag för Vändpunkten Bild på bokomslag för Falska förespeglingar Bild på bokomslag för Studio Näktergalen
  • Lindsay Gordon

    Kvinna

    Hårdkokt, cynisk och lesbisk kriminalreporter, huvudperson i ett halvdussin romaner av Val McDermid. Hon är socialist, feminist och lyssnar gärna på jazz medan hon förgäves försöker minska sin konsumtion av tobak och whisky. Hennes oortodoxa arbetsmetoder är inte alltid uppskattade, framför allt inte av polisen, men det hindrar inte att hon med stor envishet fortsätter använda dem.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I terrorns skugga