Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Tony Hill
Man
Anthony ”Tony” Hill är legitimerad psykolog samt en skicklig och av polisen i Bradford ofta anlitad profilerare i en svit kriminalromaner av Val McDermid. Han samarbetar med den kvinnliga kriminalaren Carol Jordan, och de har ett komplicerat privat förhållande. Hill är sjuklig, sexuellt dysfunktionell och det finns detaljer som nämner en olycklig och psykiskt påfrestande uppväxt.
Förekommer i:
-
Amanda Paller
Kvinna
Hennes syster blev våldtagen, men utredningen lades ner och systern begick självmord. Detta var – förklarar författaren Anna Karolina (eg. Anna Larsson) – skälet till att Amanda Paller utbildade sig till polis. Hon är stationerad i Västerort i Stockholm och duktig i jobbet, men har problem – bl.a. sedan hon fått tvillingar med dömde värdetransportrånaren och knarklangaren Adnan Nasimi.
Förekommer i:
-
O.P. Nilsson
Man
Vad han heter i förnamn är oklart: Nilsson döps, liksom hans hustru, om i böckerna av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist). Vanligaste varianten är dock Olaus Petrus. Han är överkonstapel, senare kommissarie, en lång, medelålders, barnlös man med grått i håret, buskiga ögonbryn samt gulaktiga ögon och tänder. I de tidiga böckerna arbetar O.P. Nilsson i par med kollegan Kjell Myrman.
