Exempel på litterära figurer
-
Morten Dahl-Nielsen
Man
Någon skönhet är han kanske inte, kommissarie Morten Dahl-Nielsen i Lund: en kutryggig, något lönnfet medelålders man med ett hår som blir allt tunnare. Inte trivs han med sitt jobb heller, trots att han är en duktig och uppskattad kriminalare. Han är skild från hustrun Marja sedan många år, men inleder ett förhållande med kollegan Marianne Ingelstam, meddelar författaren K. Arne Blom.
Förekommer i:
-
Evald Larsson
Man
Han torde vara Sveriges mest älskade poliskonstapel, den klumpige men förvisso charmfulle Evald Larsson, som gör det mesta på tok men ändå är en av Sveriges skickligaste pistolskyttar. Författaren Gösta Unefäldt låter honom till slut omhändertas av kompetenta lilla kollegan Anita Löfstedt, de gifter sig och får en son. Han är lika lat som förr, men blir smalare… och en rar toffelhjälte.
Förekommer i:
-
John Bright
Man
Han är kriminalinspektör i Kentish Town strax utanför London, och får där uppleva allt från ett ruttnande kvinnolik i ett badkar till gängskjutningar. John Bright är småväxt, mörk, klär sig helst i en sliten läderjacka, och ser enligt författaren Maureen O’Brien mer ut som en förbrytare än en polis. Han kan vara rätt stingslig, tycker illa om att resa och har en tålmodig flickvän i Jude.
Förekommer i:
-
Mårten Lind
Man
Han torde vara svensk kriminallitteraturs lataste (vad det gäller jobbet) och hungrigaste polis. Men trots att han ofta försätter sig i penibla situationer krånglar Mårten Lind i Falsterbo sig ur dem tack vare sin naivitet och sina krystade ursäkter, enligt författarduon Christina Olséni & Micke Hansen. Han är storväxt och frodig, gift med dalkullan ”Frugan” och stolt far till två barn.
Förekommer i:
