Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Louis Kincaid

    Man

    Polis i Michigan, senare privatdetektiv och huvudperson i en rad polisromaner av P.J. Parrish (pseudonym för Kristy Montee och Kelly Nichols). Han har en svart mor och en vit far, och är uppvuxen hos fosterföräldrar. Louis Kincaid har slät, ljusbrun hy, gråa ögon, mörkt hår och höga kindben. Han är singel, men har ett ostadigt förhållande med den kvinnliga kriminalaren Joette ”Joe” Frye.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Spår i snön Bild på bokomslag för Det inre mörkret Bild på bokomslag för Utan skuld
  • Johan Kristian Homan

    Man

    En medelålders antikvitetshandlare i Gamla Stan i Stockholm, samt amatördetektiv och huvudperson i en lång rad romaner av Jan Mårtenson. Johan Kristian Homan älskar god mat, dry martini, resor, siameskatten Cléo – som han hävdar ofta bidrar till lösningen av de fall han blir indragen i – samt sin särbo, vackra, adliga (och yngre) säkerhetspolisen Francine Wallgren, född Silferstierna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ikaros flykt Bild på bokomslag för Dödligt svek Bild på bokomslag för Mord ombord Bild på bokomslag för Mord i Venedig Bild på bokomslag för Akilles häl +44 st
  • Mikael Blomkvist

    Man

    Journalisten Carl Mikael Blomkvist, född i Borlänge, bosatt i Stockholm, kallas Kalle Blomkvist (efter Astrid Lindgrens pojkdetektiv) sedan han löst några bankrån. Han är en av huvudpersonerna i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Blomkvist är chefredaktör på tidskriften Millenium, och samarbetar med sin rebelliska punkkompis Lisbeth Salander.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur