Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
Förekommer i:
-
Hanne Wilhelmsen
Kvinna
Wilhelmsen kommer från en akademisk familj – pappan är professor – och till släktens förvåning och ogillande satsade hon på att bli polis. Dessutom är hon lesbisk. I övrigt är hon vacker och kör en rosafärgad Harley Davidson, tills hon blir skottskadad och rullstolsburen. Om hennes jobb och privatliv i Oslo har Anne Holt skrivit en svit romaner som fått internationell uppmärksamhet.
Förekommer i:
-
Jonas Berg
Man
Ung svensk diplomat, samt amatördetektiv i en kort svit tidiga deckare av Jan Mårtenson. Jonas Berg är lång, pigg och alert, med skarpskurna drag och mörkt hår. Han avancerar raskt, och får flera internationella uppdrag. Han återkommer senare som biperson i några böcker om författarens populäre amatördetektiv Johan Kristian Homan, där det avslöjas att Berg och Homan faktiskt är kusiner.
Förekommer i:
