Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Nikolaj Malmsten

    Man

    Tidigare arbetade han för bl.a. Interpol i Paris, men nu är han kriminalinspektör vid Stockholmsgruppen, en specialenhet inom NOA, som Lotta Luxenburg berättar om en serie polisromaner. Nikolaj Malmsten har mörkt, lite lockigt hår, charmigt leende och ett litet ärr i pannan. Han har ett skakigt förhållande med sin f.d. sambo Maria, och han jobbar ofta i par med kollegan Isabella Knyckare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Infiltratören Bild på bokomslag för Rättskiparen
  • Patrick Kenzie

    Man

    Privatdetektiv i Boston, där han är uppvuxen och arbetar tillsammans med barndomsvännen Angela ”Angie” Gennaro. Han är tuff, snabb i tanke och handling och har en ”svart” humor – och han är svag för sin gifta partner, vilket leder till en komplicerad relation dem emellan. Dennis Lehane har skrivit en svit lovordade hårdkokta storstadsromaner, garnerade med mycket våld, om paret.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svart nåd Bild på bokomslag för Gone, baby, gone Bild på bokomslag för En drink före kriget Bild på bokomslag för Mörker, ta min hand Bild på bokomslag för Ingenting är heligt
  • Erik Holmberg

    Man

    Kriminalinspektör, senare -kommissarie, Erik Holmberg föddes i Växjö 1916. Han är utbildad skeppsgosse, men blev på 1930-talet polis. Han liknar Cary Grant, har skarpskurna drag samt glasögon. Han bor i Traneberg, är gift med Anna och har tre barn. Som polis är han skarpsynt, god psykolog, duktig förhörsledare samt huvudperson i mer än ett halvdussin av Tage Girons psykologiska deckare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vedergällningen Bild på bokomslag för Blodsvittnet Bild på bokomslag för Maskerad Bild på bokomslag för Ond cirkel : en roman om ett brott Bild på bokomslag för Själabad
  • Reginald Wexford

    Man

    Kommissarie Reginald ”Reg” Wexford i fiktiva Kingsmarkham i brittiska Sussex var en traditionell kriminallitterär polis då Ruth Rendell introducerade honom. Överviktig, med hetsigt humör – som gav honom problem med hans överordnade – men med en trevlig och förstående familj. Under årens lopp blev han lugnare och mer tolerant, och utvecklades till en människokännare av rang.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Skadan skedd Bild på bokomslag för Syndafallet Bild på bokomslag för Den beslöjade Bild på bokomslag för Dödligt sällskap Bild på bokomslag för En gång mord