Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Fran Hunter

    Kvinna

    Ensamstående mamma, konstnär och lärare som bosätter sig på Shetlandsöarna för att dottern Cassie skall få lära känna sin far, Frans f.d. make, som är från öarna. Dock hamnar Fran i en mordgåta och träffar polismannen Jimmy Perez, som hon inleder ett förhållande med. Böckerna om Hunter och Perez gav författaren Ann Cleeves hennes genombrott – trots det tragiska slutet på kärlekssagan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svart som natten Bild på bokomslag för Vita nätter Bild på bokomslag för Rött stoft Bild på bokomslag för Blå gryning
  • Ingrid Bergman

    Kvinna

    Kriminalkommissarie i Göteborg som lever för sitt arbete; hennes privatliv inskränker sig i stort sett till golf med några vänner. Ändå hopas inte minst just privata problem över henne i böckerna av Christina Larsson. Bl.a. visar sig Ingrid Bergmans far ha levt ett dubbelliv, och hon blir misstänkt för mord. När hon inleder ett förhållande med Adam blir hon oväntat gravid, 46 år gammal.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för 5:e Moseboken Bild på bokomslag för Slaskjobbet Bild på bokomslag för Du kommer inte undan ... Bild på bokomslag för Silhuetten Bild på bokomslag för Nådastöten
  • Anastasia Kamenskaja

    Kvinna

    Den unga, senare medelålders, Anastasia Kamenskaja är analytiker och utredare hos Moskvapolisen. Hon är språkbegåvad och vacker, men slarvar med utseende och klädsel. Den snälle sambon (sedermera maken) Alexej sköter hushållet och accepterar att hon ofta är för trött för sex. Hon är även huvudperson i en lång svit romaner av Alexandra Marinina (pseudonym för Marina Anatoljevna Aleksejeva).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mördare mot sin vilja Bild på bokomslag för De som dör först Bild på bokomslag för Död och lite kärlek Bild på bokomslag för Den stulna drömmen
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur