Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Egon Hjort

    Man

    Envis, egensinnig och tjurig ungkarl i Falsterbo, en 80-plussare som enligt sig själv ser ut som en 70-åring. Han är en hängiven golfare och har ett komplicerat förhållande till sin paranta granne Elisabeth Ljung, 80. Tillsammans med vännen Ragnar lägger Egon Hjort till polisens förtvivlan ideligen näsan i blöt när ett mord sker i Falsterbo i böckerna av Christina Olséni & Micke Hansen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Badhytten : det som göms i sand kommer fram ibland Bild på bokomslag för Fågelskådaren Bild på bokomslag för Ryttaren Bild på bokomslag för Strandhotellet
  • Hanne Wilhelmsen

    Kvinna

    Wilhelmsen kommer från en akademisk familj – pappan är professor – och till släktens förvåning och ogillande satsade hon på att bli polis. Dessutom är hon lesbisk. I övrigt är hon vacker och kör en rosafärgad Harley Davidson, tills hon blir skottskadad och rullstolsburen. Om hennes jobb och privatliv i Oslo har Anne Holt skrivit en svit romaner som fått internationell uppmärksamhet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Utan eko Bild på bokomslag för Bortom sanningen : en Hanne Wilhelmsen-roman Bild på bokomslag för Saliga äro de som törsta Bild på bokomslag för Död joker Bild på bokomslag för 1222 över havet
  • Jackson Brodie

    Man

    Han är en medelålders frånskild privatdetektiv, f.d. soldat och polisman, född i Yorkshire men bosatt i London trots att han aldrig trivts i södra England. Han reser därför gärna norrut, och några av Kate Atkinsons romaner om honom utspelas i Skottland. Jackson Brodies styrka som detektiv ligger inte i logiska resonemang utan i hans empati med de drabbade: brottsoffren och deras anhöriga.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De vilseförda Bild på bokomslag för En god gärning
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för