Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Carl Hamilton

    Man

    Den svenske hemlige agenten Carl Hamilton, kallad Coq Rouge, är född 1954 i en adlig släkt samt attackdykare. Efter att ha utbildats i USA och tränats av CIA arbetade han för den militära underrättelsetjänsten OP5, men blev senare generaldirektör för Säkerhetspolisen. I sin ungdom var han dock vänsterradikal. Han är huvudperson i runt ett dussin bästsäljande thrillers av Jan Guillou.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Coq Rouge : berättelsen om en svensk spion Bild på bokomslag för Den demokratiske terroristen Bild på bokomslag för Den enda segern Bild på bokomslag för Fiendens fiende Bild på bokomslag för Den hedervärde mördaren +7 st
  • Barbara Havers

    Kvinna

    I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st
  • Jonfinn Valmann

    Man

    Medelålders, kraftigt byggd kriminalkommissarie som är verksam i norska Hamar och huvudperson i Knut Faldbakkens kriminalromaner. Jonfinn Valmanns mor övergav familjen då han var liten. Han är änkling, men inleder ett förhållande och blir sambo med kollegan Anita Hegg. Han verkar hårdför, men är egentligen rätt känslig innerst inne. Han är en skicklig utredare som litar på sin intuition.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Gränsen Bild på bokomslag för Nattfrost Bild på bokomslag för Tjuvarna Bild på bokomslag för Efterskott
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek