Exempel på litterära figurer
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Gavin Troy
Man
Troy är kriminalpolis i det fiktiva engelska countyt Midsomer, och kommissarie Tom Barnabys högra hand. I Caroline Grahams romaner är Troy en duktig och intelligent polis, men hans fördomar – han är bl.a. homofob – och bryska sätt talar till hans nackdel. I TV-serien ”Morden i Midsomer” är hans personlighet tillrättalagd och klart mer sympatisk, och han är fortfarande en skicklig utredare.
Förekommer i:
-
Maura Isles
Kvinna
Rättsläkare i Boston, som i en svit böcker av Tess (eg. Terry) Gerritsen samarbetar med sin bästa vän, Jane Rizzoli, kriminalpolis och FBI-anställd. Maura Isles är vacker, lång och välväxt med brunt hår och bruna ögon. Hon är född i mitten av 70-talet, är frånskild och socialt otillgänglig. Dessutom kan hon helt enkelt inte ljuga – gör hon det drabbas hon märkligt nog av fysiska besvär.
-
Camille Verhœven
Man
Författaren Pierre Lemaitre gör inte livet lätt för sin medelålders kriminalkommissarie Camille Verhœven i Paris. Hans gravida hustru Irène torteras till döds i första boken: i den fjärde blir hans flickvän Anne Forestier nästan dödad i samband med ett rån. Den kortvuxne (145 cm) och helt skallige polismannen, som inte alltid är särskilt sympatisk, löser fallen: därefter säger han upp sig.
Förekommer i:
