Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Amanda Pharrell

    Kvinna

    När hon studerade på en högskola drömde hon en natt att hon blev våldtagen. I det mörka sovrummet försvarade hon sig och knivdödade en annan person – en ung kvinna. Efter att ha suttit sju år i fängelse har nu Amanda Pharrell slagit sig ner som privatdetektiv i ett glest befolkat hörn av Australien. Hon är, enligt författaren Candice Fox, liten till växten, och har blå ögon samt orange hår.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Crimson lake Bild på bokomslag för Redemption Point
  • Elina Wiik

    Kvinna

    Mörk, korthårig och grönögd kriminalare i Västerås med svart bälte i judo och ett rätt hetsigt humör Hon är född 1969, är ensamstående men har i de första böckerna en gift älskare, avslöjar författaren Thomas Kanger. Elina Wiik är noggrann på jobbet, och framgångsrik utredare trots den manschauvinism hon möter i poliskåren. Dock har hon också sympatiska och kloka kolleger, främst John Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Första stenen Bild på bokomslag för Sjung som en fågel Bild på bokomslag för Den döda vinkeln Bild på bokomslag för Söndagsmannen Bild på bokomslag för Gränslandet
  • John Rebus

    Man

    Skotsk polisman, i huvudsak verksam i Edinburgh i de flesta av de romaner Ian Rankin skrivit om honom. Rebus är en ensamvarg, inte lätt att samarbeta med, och inte alltid så populär hos polisledningen. Han har alkoholproblem, är född 1947 i Cardenden, Fife, och politiskt ointresserad. I de senaste böckerna är han pensionerad, men värvad till en s.k. ”cold case”-grupp inom polisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den hängande trädgården Bild på bokomslag för Förlorade själar Bild på bokomslag för När mörkret faller Bild på bokomslag för Svarta sinnen Bild på bokomslag för Fallen +15 st
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för