Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Karin Adler

    Kvinna

    Hon är anställd av Göteborgspolisen, men de fall kriminalinspektör Karin Adler arbetar med utspelar sig vanligen i och kring Marstrand. Hon är vacker och ljushårig, och då hon lämnat sambon Göran – något han har rasande svårt att acceptera – bosätter hon sig på egna båten Andante. Hon inleder ett nytt förhållande, berättar författaren Ann Rosman, med den charmige kollegan Johan Lindblom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Fyrmästarens dotter Bild på bokomslag för Själakistan Bild på bokomslag för Porto Francos väktare Bild på bokomslag för Mercurium Bild på bokomslag för Havskatten
  • Robert Krüger

    Man

    Efter att ha arbetat för Läkare utan gränser i Somalia får han anställning som akutläkare i Göteborg. Där dras han genom yrket mer eller mindre oförskyllt in i ett antal mordfall, som Peter Gissy skildrat i några romaner. Robert ”Robban” Krüger är lång och mörk, ser trevlig ut och är sambo med radioreportern Jonna i ett inte helt gnisselfritt förhållande. De har gemensamt dottern Hilda.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Diagnos: mördad Bild på bokomslag för Diagnos: strypt Bild på bokomslag för Diagnos: gisslan
  • Vera Stanhope

    Kvinna

    En egensinnig, medelålders, kontroversiell kriminalkommissarie i Northumberland och i en serie polisromaner av Ann Cleeves. Stanhope är en bister ensamvarg och arbetsnarkoman, delvis beroende på att hon som barn utsattes för sexuella övergrepp av en bekant till hennes ensamstående far. Hon bor kvar i barndomshemmet, kör pappans gamla Landrover och löser mordfall på ett högst eget sätt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dolda djup Bild på bokomslag för Döda talar inte Bild på bokomslag för Glasverandan Bild på bokomslag för
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr