Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
-
Archie Goodwin
Man
Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.
-
Enzo Macleod
Man
Brittisk, känd rättstekniker med skotsk-italienskt påbrå. Efter en uppslitande skilsmässa flyttar han till Frankrike och anställs som universitetslärare. Han gifter om sig, men blir änkling. Enzo Macleod är medelålders, grov byggd, och har enligt sin skapare Peter May en komplex personlighet samt ett buffligt temperament – vilket drabbar bl.a. hans två döttrar, en från varje äktenskap.
-
Broder Cadfael
Man
Han är en f.d. korstågsriddare, som vid återkomsten till England blev benediktinermunk och örtagårdsmästare i ett kloster i Shrewsbury i Shropshire där han löser en rad mordfall. Pusseldeckarna om Cadfael av Ellis Peters (pseudonym för Edith Pargeter) utspelas under den i England oroliga första halvan av 1100-talet, och innebar en markant ökning av intresset för historiska kriminalromaner.