Exempel på litterära figurer
-
Max Wolfe
Man
Kriminalare i London, och enligt författaren Tony Parsons en mycket vanlig man med ett mycket vanligt utseende. Dock är han en envis och skicklig polis med ett hårt yttre och ett mjukt inre. Han är runt 30 år gammal, hans familj i våningen i Smithfield består av hans lilla dotter och en hund. Han har sömnproblem och är fortfarande förälskad i sin ex-hustru. Och så är han en duktig boxare…
Förekommer i:
-
Vilhelm Persson
Man
Den hypokondriske, knarrige och pensionerade adjunkten – känd för sitt sirliga och korrekta språkbruk – är en ytterst motvillig ”Watson” till sin svåger, det oförbränneliga Statsrådet i Bo Baldersons pusseldeckare. Allt Vilhelm Persson önskar sig är lugn och ro, men Statsrådet använder honom glatt för sina inte alltid korrekta eller ens lagligt genomförda utredningar av gåtfulla mordfall.
Förekommer i:
-
Fredrika Bergman
Kvinna
Hon skulle egentligen blivit historiker som föräldrarna önskade, men Fredrika Bergman ändrade inriktning och blev istället civil utredare hos Stockholmskriminalen. Hon är i yngre medelåldern, har ett tilldragande utseende samt en 25 år äldre gift älskare, Spencer, som hon träffar varje vecka. I Kristina Ohlssons böcker om henne samarbetar hon vanligen med kriminalkommissarie Alex Recht.
Förekommer i:
-
Sebastian Bergman
Man
Han var en omtyckt person, respekterad som rättspsykolog och ansedd som Sveriges främsta expert på gärningsmannaprofiler – tills han förlorade hustru och dotter i en naturkatastrof. Då slutade han jobba, blev sexmissbrukare och allmänt otillgänglig. Motvilligt har dock Sebastian Bergman tinat upp och låtit sig lockas tillbaka till sitt yrke i böckerna av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth.
Förekommer i:
