Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Barbara Havers

    Kvinna

    I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st
  • Petra Connor

    Kvinna

    Hon är vacker, smal, svarthårig, svartögd – samt en både tuff och bra mordutredare. Connor är anställd vid Los Angeles-polisens mordrotel, och samarbetar med författaren Jonathan Kellermans huvudperson Alex Delaware i flera av dennes fall. Hon är dessutom själv huvudperson i två romaner. Men hon har en bakgrund hon ogärna talar om, och hennes privatliv är rörigt, för att uttrycka det milt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för - den starkes rätt Bild på bokomslag för Billy Straight
  • Knut Gribb

    Man

    Nordens flitigaste detektiv: han har löst fall i fler än 1.500 historier! Han skapades av Stein Riverton (pseudonym för Sven Elvestad), men togs över av ett stort antal andra författare. Även svenskar, varför polismannen från Oslo varit verksam också i Sverige. Rivertons Knut Gribb-historier har senare publicerats med huvudpersonen utbytt mot Asbjørn Krag, varför de två är lika varandra.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sista ögonblicket [i I sista ögonblicket och Mannen med järnmasken] Bild på bokomslag för Mannen med järnmasken [i I sista ögonblicket och Mannen med järnmasken] Bild på bokomslag för Den döde passageraren [i Den döde passageraren och Damen med de tusen namnen] Bild på bokomslag för Damen med de tusen namnen [i Den döde passageraren och Damen med de tusen namnen]
  • Meyer Meyer

    Man

    Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan