Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Joona Linna

    Man

    Finlandssvensk kriminalkommissarie, verksam i Sverige och huvudperson i en romansvit av Lars Kepler (pseud. f. Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril). Joona Linna är medelålders och välbyggd med rufsigt blont hår, ett allvarligt ansikte och grå ögon. Han arbetar efter helt egna idéer, vilket gör att han t.o.m. hamnar i fängelse. Hustrun heter Summa, och de har en dotter, Lumi.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Hypnotisören Bild på bokomslag för Paganinikontraktet Bild på bokomslag för Eldvittnet Bild på bokomslag för Sandmannen Bild på bokomslag för Stalker
  • John H. Watson

    Man

    Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En studie i rött Bild på bokomslag för Baskervilles hund Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i Skräckens dal
  • Malcolm Fox

    Man

    Han är inte älskad av kollegerna i poliskåren, eftersom han arbetar med att utreda deras eventuella tjänstefel. Malcolm Fox är en storvuxen och frånskild medelålders man, som oroar sig för sin spröde far och alkoholiserade syster – själv är han sedan länge nykterist. Han arbetar i Edinburgh, där han blir samarbetspartner med en annan av författaren Ian Rankins huvudpersoner: John Rebus.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Misstro Bild på bokomslag för En omöjlig död Bild på bokomslag för En annan mans grav Bild på bokomslag för Helgon eller syndare Bild på bokomslag för Även vilda hundar
  • Statsrådet

    Man

    Hans namn är en lika väl förborgad hemlighet som författarens Bo Baldersons verkliga identitet. Statsrådet – som suttit i såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar – har ärvt en väldig förmögenhet, är lyckligt gift och har 16 barn (varav ett adopterat). Han älskar att lösa mordfall, på sitt eget sätt och till omgivningens förtvivlan, men till allas stora häpnad lyckas han också…

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Statsrådet och döden