Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
Tommy Beresford
Man
Den rödhårige Thomas ”Tommy” Beresford är en något fantasilös men envis engelsman, som deltog i första världskriget och sårades två gånger. Han gifte sig därefter med barndomsvännen Prudence ”Tuppence” Cowley, och de får två barn samt adopterar ett. Tillsammans löser makarna med gott humör och underhållande dialoger ett antal fall i fyra romaner och en novellsamling av Agatha Christie.
-
Dudley Smith
Man
Polisman i Los Angeles i fyra av James Ellroy romaner. Dudley Smith har irländskt påbrå, han är lång och bredaxlad, och går s.a.s. i brunt: han har brunt, snaggat hår, bruna ögon och klär sig vanligen i en sliten, brun kostym. Få poliser i kriminallitteraturen beskrivs som lika osympatisk: han är en egoistisk, våldsbenägen översittare och, visar det sig, en mördare. Och han trivs med det!
-
Helena Mobacke
Kvinna
När läsarna får träffa henne i Johannas Mos debutdeckare är Helena Mobacke 44 år och skall börja som utredningsledare hos polisen i Söderort. Hon har varit sjukskriven ett år sedan hennes son Anton dödades som en vedergällning mot henne, något som också spräckte hennes äktenskap med Stefan. Hon har mörkbrunt hår, blå ögon och ser trevlig ut – och inleder ett förhållande med Sören Kauka.