Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Johan Rokka

    Man

    Efter 20 år i Stockholm återvänder Johan Rokka till Hudiksvall, där han fått en tjänst som kriminalinspektör. Eftersom han är trevlig och snygg – med rakat huvud – inleder han kortvariga förhållanden med olika kvinnor samtidigt som han löser brutala mord i Gabrielle Ullberg-Westins erotiska deckare. Hans absoluta favoritdam är dock kusinen Franks femåriga dotter Silja. Privat kör han mc.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ensamfjäril Bild på bokomslag för Springpojken Bild på bokomslag för Fixaren Bild på bokomslag för Slaktaren Bild på bokomslag för Förrädaren
  • Jaime Bunda

    Man

    Föräldrarna är från framgångsrika familjer i Angola, och därför blir Jaime Bunda statlig agent. Som sådan är han dock ett misslyckande. Han är i yngre medelåldern, föga intelligent, begår misstag på löpande band, och hans kroppshydda ger honom problem (ordet ”bunda” betyder vänligt uttryckt ”stor ända”). Han är huvudperson i två roliga romaner av Pepetela (pseudonym för Artur dos Santos).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bunda, en baktung agent Bild på bokomslag för Bunda och amerikanens död
  • Martin Olsson

    Man

    Pensionerad polisman i Skåne, som medverkar i nästan alla författaren Willy Josefssons deckare, dock inte alltid som huvudperson. Martin Olsson har magproblem, är runt 60 år gammal men välbyggd och vanligen solbränd. Då han introduceras i Josefssons debutroman inleder han ett förhållande med den 20 år yngre journalisten Cecilia Cederberg. Han samarbetar ibland även med prästen Eva Ström.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den fjärde punkten Bild på bokomslag för De obarmhärtiga Bild på bokomslag för Övervintraren Bild på bokomslag för Minnet av en mördare Bild på bokomslag för Dödarens märke
  • Maurice Wallion

    Man

    Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vid de sex kaptenernas bord : några Jules-Verne-historier Bild på bokomslag för Sanningen om Cro-Cro : Jul. Regis sista noveller