Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jan Bertilsson

    Man

    Studierektor (senare rektor) Jan Bertilsson är en medelålders, vardagsgrå, sliten skoltjänsteman, i grund mycket snäll och vänlig, som med olika kumpaner genomför en rad geniala kupper – ibland med lyckat slutresultatet, ibland inte. Han är gift med Elisabet, har familj samt ständiga ekonomiska problem. Dessutom är han huvudperson i en rad humoristiska kriminalromaner av Tomas Arvidsson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Utanförskapet : en thriller i livets utkant Bild på bokomslag för Trippelstöten Bild på bokomslag för Studierektorns byte Bild på bokomslag för Enkelstöten Bild på bokomslag för Studierektorns sista stöt
  • Varg Veum

    Man

    Med böckerna om privatdetektiven Varg Veum lyckades Gunnar Staalesen omplantera den hårdkokta amerikanska noir-deckaren till skandinavisk miljö – i norska Bergen. Veum är en av hemlandets mest kända litterära gestalter, huvudperson även i bl.a. TV-filmer och en tecknade serier. Han är verksam i vitt skilda sociala miljöer, och kommenterar ibland sarkastiskt dagens norska samhälle.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Som i en spegel Bild på bokomslag för Ansikte mot ansikte
  • Harry Hole

    Man

    Huvudperson i romaner av Jo Nesbø, och mycket populär hos läsare inte enbart i hemlandet. Hole är polisman, har svåra alkoholproblem och åtskilliga ärr från fysiska sammandrabbningar i tjänsten. Hans arbetssätt är okonventionellt och egensinnigt, han är inte populär vare sig hos chefer eller kolleger, och historierna om honom andas ofta mer amerikanska hårdkokta deckare än polisromaner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Fladdermusmannen Bild på bokomslag för Rödhake Bild på bokomslag för Smärtans hus Bild på bokomslag för Djävulsstjärnan Bild på bokomslag för Frälsaren +8 st
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr