Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Peter Decker

    Man

    Då han förälskar sig i den judiska änkan Rina Lazarus avslöjar den frånskilda ensamstående pappan och polisinspektören Peter Deckers föräldrar att han är adopterad, och att hans biologiska föräldrar var judar. Han byter religion, och kan gifta sig med Rina. Tillsammans löser de en rad brottsfall i Faye Kellermans böcker, där den ena av dem – eller i vissa fall båda – spelar huvudrollen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Examensfesten Bild på bokomslag för Den svåraste av synder Bild på bokomslag för Be för ditt liv Bild på bokomslag för I blindo Bild på bokomslag för Återfinns död eller levande
  • Niels Oxen

    Man

    Den ende som tilldelats Danmarks högsta militära utmärkelse, Tapperhetskorset – detta sedan han räddat en hel militär avdelning i Afghanistan. Men kriget har gett Niels Oxen psykiska problem, och han försöker nu utan framgång leva som en eremit, under falskt namn. Han är mager och sliten, har tunt hår i en hästsvans och en son han aldrig träffar, berättar författaren Jens Henrik Jensen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De hängda hundarna Bild på bokomslag för Mörkermännen Bild på bokomslag för Den frusna elden Bild på bokomslag för Lupus Bild på bokomslag för
  • Astrid Brunelius

    Kvinna

    Gladlynta prostinnan Astrid Brunelius är en medelålders dam med ”stadig” figur, gråbruna ögon, humor och god livsaptit. Hon är lyckligt gift med den disträe prästen Daniel, med vilken hon fått två barn; dottern Gunhild är vuxen och gift, sonen Torsten dog i en olycka. Hon bor i fiktiva Brunnsköping, och löser mord i en handfull deckare av Helena Poloni (pseudonym för Ingegerd Stadener).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mord i barm Bild på bokomslag för Många tungor små ... : en ryslig historia
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för