Exempel på litterära figurer
-
Dick Mattsson
Man
När han fått ett arv hoppar den unge stockholmaren för en period av jobbet som journalist i Klara, men återvänder snart till det igen. Då Dick Mattsson skriver om mordfall kan han inte låta bli att agera amatördetektiv och söka efter egna ledtrådar. Författaren Anders Jonason beskriver sin hjälte som en rapp, piprökande ungkarl som är snabb i repliken och som lätt får kontakt med kvinnor.
-
Cato Isaksen
Man
Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.
-
Niels Oxen
Man
Den ende som tilldelats Danmarks högsta militära utmärkelse, Tapperhetskorset – detta sedan han räddat en hel militär avdelning i Afghanistan. Men kriget har gett Niels Oxen psykiska problem, och han försöker nu utan framgång leva som en eremit, under falskt namn. Han är mager och sliten, har tunt hår i en hästsvans och en son han aldrig träffar, berättar författaren Jens Henrik Jensen.
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.