Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Tom Barnaby

    Man

    Kommissarie Thomas Geoffrey “Tom” Barnaby har blivit internationellt känd via ett antal polisromaner av pusseldeckartyp, skrivna av Caroline Graham, men främst tack vare TV-serien “Morden i Midsomer”. Han är en lugn, tålmodig, metodisk och noggrann polisutredare i den fiktiva staden Causton, där han bor med hustrun Joyce och dottern Cully. Hans högra hand är kriminalassistent Gavin Troy.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Morden i Badgers Drift Bild på bokomslag för En tragisk mans död Bild på bokomslag för Döden i förklädnad Bild på bokomslag för Skrivet i blod
  • Helena Waller

    Kvinna

    Hon är ung, vacker och smärt med kastanjebrunt hår, och hon klär sig elegant. Dessutom löser hon mordfall i en svit lättsamma deckare av Kristina Appelqvist. Litteraturforskaren – som även har extraknäck som talskrivare – Helena Waller gör karriär vid Västgöta universitet i Skövde. Hon är singel, umgås mest med väninnor, men har också en synnerligen god vän i kompositören Mikael Keller.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minns mig som en ängel Bild på bokomslag för Flickan framför muren Bild på bokomslag för Smultron, bröllop och döden Bild på bokomslag för Den fjärde pakten Bild på bokomslag för En giftig skandal
  • Kerstin Holm

    Kvinna

    Hon arbetade på Göteborgskriminalen och var förlovad med en polisman som misshandlade henne, men omplacerades till den speciella operativa enhet hos Rikspolisstyrelsen som kallades A-gruppen, och som Arne Dahl (pseudonym för Jan Arnald) skrivit om. Då gruppen splittrades fortsatte Kerstin Holm som polis, och har gjort flera inhopp i Dahls böcker om den internationella polisstyrkan Opcop.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ont blod Bild på bokomslag för Misterioso Bild på bokomslag för Upp till toppen av berget Bild på bokomslag för Europa blues Bild på bokomslag för De största vatten +10 st
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur