Exempel på litterära figurer
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Lacey Flint
Kvinna
Lacey Flint är en ung kvinnlig polis, som ingår i ett team med bl.a. Dana Tulloch och Mark Joesbury. Hon har en dunkel bakgrund i vilken hon haft en annan identitet – vad har författaren Sharon J. Bolton ännu inte avslöjat. Hon är en ensamvarg med en mångbottnad personlighet, och hon kan känna sig både rädd och övergiven samtidigt som hon är modig och kallhamrad – och opålitlig…
Förekommer i:
-
Dicte Svendsen
Kvinna
Hon är journalist, under senare år på frilansbasis, och bosatt utanför Aarhus i Danmark. Hon har en pojkvän, Bo, en dotter, Rose, och en son, Peter Boutrup, som hon tvingades adoptera bort då han föddes. Han är f.d. fängelsekund, och medverkar i flera av de deckare som Elsebeth Egholm skrivit om Dicte – i några är han t.o.m. huvudperson. Böckerna kategoriseras dock som s.k. femikrimi.
Förekommer i:
