Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Johanna Stjerne

    Kvinna

    Hon är ung, slank och vacker – samt har rykte om sig att vara livsfarligt effektiv. Johanna Stjerne enrolleras till den superhemliga svenska säkerhetsorganisationen Enheten i den första boken om denna, liksom de övriga skriven av Kjell E. Genberg. Hon blir först en centralfigur i och senare chef för Enheten genom att med goda resultat bekämpa bl.a. organiserad brottslighet och spioner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett hjärta för guld Bild på bokomslag för Kusinen från Sibirien Bild på bokomslag för Kommando 2010 Bild på bokomslag för Paradisets bakdörr Bild på bokomslag för Den ensamme galningen
  • Harald Morell

    Man

    Som länsman i ångermanländska Anundsjö i mitten av 1800-talet får Harald Larsson Morell några besvärliga mordfall att lösa. Men hans stora problem och hjärtesorg är hustrun Helena, som efter tre missfall är djupt deprimerad och nekar till allt sexuellt umgänge. Problemen löser sig så småningom i böckerna av Bo R. Holmberg, som även skrivit deckare om Morells son och sonson – alla poliser.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Liemannen Bild på bokomslag för Snögrav Bild på bokomslag för Brandvakt
  • Erik Morell

    Man

    Som tredje generationen i en polisfamilj är Erik – son till Gustav och sonson till Harald Morell – anställd vid poliskåren i Örnsköldsvik under första halvan av 1900-talet. Erik Morell är gift med Katarina, och de har fem barn av vilka också sonen Karl så småningom blir polis, och arbetar tillsammans med fadern. Historiska deckare om de tre generationerna har skrivits av Bo R. Holmberg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Knivsliparen Bild på bokomslag för Bedragarna
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur