Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Mikael Blomkvist

    Man

    Journalisten Carl Mikael Blomkvist, född i Borlänge, bosatt i Stockholm, kallas Kalle Blomkvist (efter Astrid Lindgrens pojkdetektiv) sedan han löst några bankrån. Han är en av huvudpersonerna i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Blomkvist är chefredaktör på tidskriften Millenium, och samarbetar med sin rebelliska punkkompis Lisbeth Salander.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Johan Sebastian Homan

    Man

    Han var ung hovpredikant i Stockholm på Gustav III:s tid, blev ofrivilligt indragen i politiska intriger och försökte förgäves hindra mordet på kungen – och blev därför landsförvisad till S:t Barthélemy. Johan Sebastian Homan är huvudperson några romaner av Jan Mårtenson, som meddelat att den unge prästen är farfars farfars far till författarens kände amatördetektiv Johan Kristian Homan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Häxmästaren : en Homandeckare i 1700-talsmiljö Bild på bokomslag för Ostindiefararen : en historisk Homan-deckare Bild på bokomslag för Guldmakaren : en Homandeckare i 1700-talsmiljö
  • John Puller

    Man

    Hans far är en legendomsusad general, hans mor försvann då han var liten och hans bror sattes i fängelse för landsförräderi. Enligt David Baldacci är John Puller storvuxen ”som ett berg” och dessutom den amerikanska armens bästa utredare. Han är vältränad, attraktiv och okuvlig då han söker sanningen. Han har tillfälliga förhållanden med olika kvinnor, bl.a. Pentagon-generalen Julie Carson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dagen noll Bild på bokomslag för De bortglömda Bild på bokomslag för Landsförrädaren Bild på bokomslag för Ingenmansland
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek