Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Robert Langdon

    Man

    Han är född 1964 i USA, är svarthårig, har blå, lätt utstående ögon samt ett blekt ansikte. Som helhet är konsthistorikern Robert Langdon inte direkt vacker – även om han jämförts med Harrison Ford – men han är en kunnig symbolexpert samt huvudperson i en rad kontroversiella romaner av Dan Brown, där Langdon utan att tveka ifrågasätter kristna symboler och accepterad religionshistoria.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Da Vinci-koden Bild på bokomslag för Änglar och demoner Bild på bokomslag för Den förlorade symbolen Bild på bokomslag för Inferno Bild på bokomslag för Begynnelse
  • Jakob Studer

    Man

    Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Överkonstapel Studer Bild på bokomslag för Feberkurva Bild på bokomslag för Kinesen
  • Johannes Brobeck

    Man

    Den nypensionerade fängelseprästen Johannes Brobeck är född på juldagen. Hans vänliga sätt har gjort honom mycket omtyckt, och han får därför mot sin vilja kunskaper om brottsfall som han hjälper Göteborgspolisen att utreda. Han är singel, kort och något rundlagd, med kraftig näsa, gråsprängt hår och klarblå ögon. I sin ungdom var han vänsteraktivist, berättar författaren Mats Ahlstedt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dockmakarens dotter Bild på bokomslag för Trasdockorna Bild på bokomslag för Ondskans spår
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr