Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Joe (Joseph) O'Loughlin

    Man

    Han har haft en framgångsrik karriär som psykolog. Men Joseph ”Joe” O’Loughlin har skäl att vara deprimerad: han har separerat från hustrun Julianne, som senare avlider, och han har drabbats av Parkinsons sjukdom. Han är inte vacker heller: lång men med päronformad näsa, vattniga bruna ögon och blek hy. Dessutom blir han involverad i flera svåra brottsfall i romaner av Michael Robotham.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den misstänkte Bild på bokomslag för Förlorad
  • Derek Strange

    Man

    F.d. polis, som sadlat om och blivit privatdetektiv i en svit romaner av George P. Pelecanos. Han är kraftigt byggd, med grått hår och skägg, och älskar musik. Han har ett sporadiskt förhållande med sin assistent Janine Baker, och är ”reservpappa” åt hennes som Lionel. Derek Strange bor dock ensam med sin boxer Greco. Ibland får han stor hjälp i jobbet av en annan ex-polis, Terry Quinn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ren som snö Bild på bokomslag för Ett djävulskt pris Bild på bokomslag för Svarta själar Bild på bokomslag för En svart vår
  • Astrid Brunelius

    Kvinna

    Gladlynta prostinnan Astrid Brunelius är en medelålders dam med ”stadig” figur, gråbruna ögon, humor och god livsaptit. Hon är lyckligt gift med den disträe prästen Daniel, med vilken hon fått två barn; dottern Gunhild är vuxen och gift, sonen Torsten dog i en olycka. Hon bor i fiktiva Brunnsköping, och löser mord i en handfull deckare av Helena Poloni (pseudonym för Ingegerd Stadener).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mord i barm Bild på bokomslag för Många tungor små ... : en ryslig historia
  • William från Baskerville

    Man

    Brittiske franciskanermunken William från Baskerville är huvudperson i endast en roman – å andra sidan är det klassikern ”Rosens namn” av Umberto Eco. Inte enbart namnet Baskerville för tankarna till Sherlock Holmes: Williams egen ”Watson”, Adso, beskriver honom som lång, mager, stark, smidig, med böjd näsa och skarpa ögon, runt 50 år gammal. Och som en lysande logiker redan på 1300-talet …

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Rosens namn