Exempel på litterära figurer
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
-
Harriet Blue
Kvinna
Hon är kriminalpolis, verksam i Australien, och har specialiserat sig på att lösa sexbrott. Harriet Blue, kallad Harry av vännerna, föddes 1981, är småvuxen (155 cm), har blå ögon och svart hår samt är känd för sin envishet. Den enda som står henne nära är brodern Sam. Hur hon löser sina fall skildras i böcker som amerikanen James Patterson och australiern Candice Fox skriver gemensamt.
-
Paddy Meehan
Kvinna
När Patricia ”Paddy” Meehan får anställning på en tidning i Glasgow blir hon överlycklig. Jobbet är inte så roligt som hon hoppats på, men efter att ha löst ett mordfall får hon en tjänst som kriminalreporter – och kan lösa ytterligare några fall. Hennes familj är fattig, men hon lyckas ändå skaffa sig en tämligen dräglig privat tillvaro, skriver Denise Mina i sina mörka deckare om Paddy.
-
Olle Lyck
Man
DN-journalisten Olle Lyck har en god näsa för nyheter, men har också såväl nerv- som spritproblem. Det hindrar inte att han är en minnesvärd problemlösare i samtliga Uno Palmströms samhällskritiska deckare. Olle Lyck är magerlagd, har utstående öron, klen skäggväxt och en begynnande flint, men inleder ändå ett förhållande med kriminalinspektör Evy Ivarsson, och de får tillsammans sonen Kalle.