Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Tuppence Beresford

    Kvinna

    Egentligen heter hon Prudence Cowley Beresford, men kallas Tuppence av alla, även maken Tommy. Hon är inte direkt vacker, men kvicktänkt och charmig, och det är inte sällan hon som hittar avgörande ledtrådar i de fall som makarna löser i deckare av Agatha Christie. Understundom bygger lösningarna dock mer på Tuppences intuition än på logik. I sista boken om dem är de båda 70-plussare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den hemlighetsfulle motståndaren Bild på bokomslag för Par i brott
  • Alex Nyberg

    Man

    Han heter egentligen Alexander Nyberg, men kallas för enbart Alex. Han är framgångsrik advokat, kör Mercedes och har sonen Anders med ex-hustrun Tyra. Han är omgift med den unga och temperamentsfyllda hustrun Pi i tre böcker av deckarförfattaren Folke Mellvig. Alex ser trevlig ut, och är – med sin deckarbitna andra hustrus hjälp – en duktig amatördetektiv. Som hoppas på att få fler barn…

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sist till kvarn Bild på bokomslag för Lyckta dörrar Bild på bokomslag för Dödens mannekänger
  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för