Exempel på litterära figurer
-
John March
Man
Han föddes i en förmögen bankirfamilj som tar avstånd från honom p.g.a. hans yrkesval: han har varit landsortssheriff i tre år, därefter privatdetektiv i New York. Efter hustruns död gick det utför med honom, men författaren Peter Spiegelman lät den cirka 180 cm långe John March nyktra till, börja dricka juice och jogga, samt skaffa sig sträng självdisciplin och en ny flickvän, Jane Lu.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Dicte Svendsen
Kvinna
Hon är journalist, under senare år på frilansbasis, och bosatt utanför Aarhus i Danmark. Hon har en pojkvän, Bo, en dotter, Rose, och en son, Peter Boutrup, som hon tvingades adoptera bort då han föddes. Han är f.d. fängelsekund, och medverkar i flera av de deckare som Elsebeth Egholm skrivit om Dicte – i några är han t.o.m. huvudperson. Böckerna kategoriseras dock som s.k. femikrimi.
Förekommer i:
-
Ewert Grens
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Stockholm, alldaglig, med tunt hår och fårat ansikte. Han lider av ett svårt trauma: hustrun Anni fick svåra hjärnskador vid en olycka som han vållade. Nu besöker Ewert Grens henne dagligen på vårdhemmet. Hans enda tröst är Siw Malmkvist, vars låtar han ständigt lyssnar på i romanerna av Anders Roslund – de tidiga skrivna tillsammans med Börge Hellström.
