Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Sean King

    Man

    Privatdetektiv som liksom sin kollega Michelle Maxwell fått sparken från Secret Service sedan han misslyckats som livvakt. Han är en medelålders man, med mörkt grånande hår, lång och snygg, förklarar David Baldacci. Sean King har ett löst förhållande med ex-kollegan Joan Dillinger, men han känner sig allt mer dragen till jobbpartnern Maxwell trots att de på många sätt är varandras motsats.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den gemensamma nämnaren Bild på bokomslag för Rollspel Bild på bokomslag för Geniet Bild på bokomslag för Dubbelspel
  • Kristina Vendel

    Kvinna

    Kvinnlig rotelchef vid polisen i Huddinge. Pappan Karl har flytt från Östtyskland till Sverige, själv är Kristina Vendel gift med Johan i ett äktenskap som knakar och slutligen spricker. Hon är ljushårig, har grågröna ögon, och läste filosofi innan hon började på polisskolan. Hon har det tufft i jobbet, och utsätts flera gånger för övergrepp av olika slag, berättar Theodor Kallifatides.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den sjätte passageraren Bild på bokomslag för I hennes blick Bild på bokomslag för Ett enkelt brott
  • Joe (Joseph) O'Loughlin

    Man

    Han har haft en framgångsrik karriär som psykolog. Men Joseph ”Joe” O’Loughlin har skäl att vara deprimerad: han har separerat från hustrun Julianne, som senare avlider, och han har drabbats av Parkinsons sjukdom. Han är inte vacker heller: lång men med päronformad näsa, vattniga bruna ögon och blek hy. Dessutom blir han involverad i flera svåra brottsfall i romaner av Michael Robotham.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den misstänkte Bild på bokomslag för Förlorad
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr