Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Emma Lundgren

    Kvinna

    Redan innan hon fyllt 40 blev hon rektor för Västgöta universitet i Skövde. Hon blir inblandad i ett par mordfall (och själv misstänkt i ett), träffar kommissarie Filip Alexandersson och de inleder ett förhållande som resulterar i bröllop samt tvillingsöner. Emma Lundgen, uppvuxen i en prästfamilj och medlem i Sancta Elins kyrkokör, är huvudperson i en svit böcker av Kristina Appelqvist.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den svarta löparen Bild på bokomslag för Den som törstar Bild på bokomslag för Liv i överflöd Bild på bokomslag för De blå damerna Bild på bokomslag för Den fjärde pakten
  • Elina Wiik

    Kvinna

    Mörk, korthårig och grönögd kriminalare i Västerås med svart bälte i judo och ett rätt hetsigt humör Hon är född 1969, är ensamstående men har i de första böckerna en gift älskare, avslöjar författaren Thomas Kanger. Elina Wiik är noggrann på jobbet, och framgångsrik utredare trots den manschauvinism hon möter i poliskåren. Dock har hon också sympatiska och kloka kolleger, främst John Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Första stenen Bild på bokomslag för Sjung som en fågel Bild på bokomslag för Den döda vinkeln Bild på bokomslag för Söndagsmannen Bild på bokomslag för Gränslandet
  • Sören Högström

    Man

    Han är en medelålders kommissarie i Göteborg, nästan två meter lång, med blå ögon och sned näsa. Sören Högström är gift med den tolv år yngre rödhåriga Pia och har två döttrar med henne samt två barn från ett tidigare äktenskap. Efter många år som kriminalare avancerar han och blir en hög polischef, berättar hans skapare Mats Ahlstedt, men behåller ändå kontakten med sina gamla kolleger.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödsängeln Bild på bokomslag för Violinisten Bild på bokomslag för Den röda damcykeln Bild på bokomslag för Mordet på Ragnhildsholmen Bild på bokomslag för Dömd för livet
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek