Exempel på litterära figurer
-
Irene Huss
Kvinna
Kriminalinspektör i Göteborg, gift med en duktig köksmästare och mor till två tvillingflickor i tonåren som ger föräldrarna problem genom att periodvis intressera sig för bl.a. nynazismen och veganmat. Huss kämpar som kvinna i ett mansdominerat yrke mot fördomar, men har av sin skapare Helene Tursten även försetts med ett EM-guld i ju-jutsu vilket ibland är henne till nytta i tjänsten.
-
Jaime Bunda
Man
Föräldrarna är från framgångsrika familjer i Angola, och därför blir Jaime Bunda statlig agent. Som sådan är han dock ett misslyckande. Han är i yngre medelåldern, föga intelligent, begår misstag på löpande band, och hans kroppshydda ger honom problem (ordet ”bunda” betyder vänligt uttryckt ”stor ända”). Han är huvudperson i två roliga romaner av Pepetela (pseudonym för Artur dos Santos).
-
Erlendur Sveinsson
Man
Kommissarie i Reykjavík, och huvudperson i en rad polisromaner av Arnaldur Indriðason. Erlendur – efternamnet Sveinsson nämns enligt isländsk sed sällan – är en skicklig och empatisk polis, men sliten och ibland ångestfylld. En orsak är att han lämnade sin familj då barnen var små, varför minns han inte själv. Ex-frun hatar honom ännu för detta, och både sonen och dottern blev missbrukare.
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.