Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Erik Holmberg

    Man

    Kriminalinspektör, senare -kommissarie, Erik Holmberg föddes i Växjö 1916. Han är utbildad skeppsgosse, men blev på 1930-talet polis. Han liknar Cary Grant, har skarpskurna drag samt glasögon. Han bor i Traneberg, är gift med Anna och har tre barn. Som polis är han skarpsynt, god psykolog, duktig förhörsledare samt huvudperson i mer än ett halvdussin av Tage Girons psykologiska deckare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vedergällningen Bild på bokomslag för Blodsvittnet Bild på bokomslag för Maskerad Bild på bokomslag för Ond cirkel : en roman om ett brott Bild på bokomslag för Själabad
  • Sherlock Holmes

    Man

    Sägs vara historiens mest kända litterära gestalt, stjärna också på film och i TV. Hans krönikör, dr Watson, och adressen 221B Baker Street i London är nästan lika berömda. Arthur Conan Doyle skrev fyra romaner och fem novellsamlingar om honom, sedan dess har mästerdetektiven under såväl eget namn som en mängd alias varit huvudperson i tusentals berättelser av andra författare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En studie i rött Bild på bokomslag för Baskervilles hund Bild på bokomslag för Det spräckliga bandet Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i ny belysning Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i Skräckens dal
  • Patrick Kenzie

    Man

    Privatdetektiv i Boston, där han är uppvuxen och arbetar tillsammans med barndomsvännen Angela ”Angie” Gennaro. Han är tuff, snabb i tanke och handling och har en ”svart” humor – och han är svag för sin gifta partner, vilket leder till en komplicerad relation dem emellan. Dennis Lehane har skrivit en svit lovordade hårdkokta storstadsromaner, garnerade med mycket våld, om paret.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svart nåd Bild på bokomslag för Gone, baby, gone Bild på bokomslag för En drink före kriget Bild på bokomslag för Mörker, ta min hand Bild på bokomslag för Ingenting är heligt
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur