Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Ella Werner

    Kvinna

    Hon föddes som Lana Miljanovic i Kroatien, men åtta år gammal flydde hon med föräldrarna från inbördeskriget till Sverige, berättar författaren Mats Ahlstedt. Ella Werner bytte förnamn, och sedan även efternamn efter ett kort, olyckligt äktenskap med advokaten Leonard Werner. Hon är singel och söt, med mörkt, långt hår och bruna ögon, samt handlingskraftig profilerare vid Göteborgspolisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för När inget annat återstår Bild på bokomslag för Öga för öga, tand för tand Bild på bokomslag för Ondskans ansikte Bild på bokomslag för Trojanen Bild på bokomslag för Guldmakaren
  • Gavin Troy

    Man

    Troy är kriminalpolis i det fiktiva engelska countyt Midsomer, och kommissarie Tom Barnabys högra hand. I Caroline Grahams romaner är Troy en duktig och intelligent polis, men hans fördomar – han är bl.a. homofob – och bryska sätt talar till hans nackdel. I TV-serien ”Morden i Midsomer” är hans personlighet tillrättalagd och klart mer sympatisk, och han är fortfarande en skicklig utredare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Morden i Badgers Drift Bild på bokomslag för En tragisk mans död Bild på bokomslag för Döden i förklädnad Bild på bokomslag för Skrivet i blod
  • Harry Kvist

    Man

    Han är en udda personlighet och amatördetektiv: en ex-boxare och kåkfarare som arbetar som indrivare, är bisexuell och dricker för mycket. Han är verksam i Stockholm på 1930-talet i en trio romaner av Martin Holmén. Harry ”Kvisten” Kvist är ensamstående, med få vänner (men många ”bekanta”) inte särskilt smart, men kraftigt byggd, och tar allt för gärna till knytnävarna när det blir bråk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Nere för räkning Bild på bokomslag för Clinch Bild på bokomslag för Slugger
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för