Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Þóra Guðmundsdóttir

    Kvinna

    När vi möter henne i Yrsa Sigurðardóttirs debutdeckare är skickliga advokaten Þóra Guðmundsdóttir 36 år och ensamstående mor till sonen Gylfi, 16, och dottern Sóley. Hon är skild från maken Hannes, men inleder senare ett förhållande med den tyske polisen Matthew Reich. Hon är blond, med långt hår, höga kindben och mandelformade blå ögon. Och så är hon delägare i en advokatbyrå i Reykjavik.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den som gräver en grav Bild på bokomslag för Det tredje tecknet Bild på bokomslag för Aska Bild på bokomslag för Eldnatt Bild på bokomslag för Ödemark
  • Sebastian Bergman

    Man

    Han var en omtyckt person, respekterad som rättspsykolog och ansedd som Sveriges främsta expert på gärningsmannaprofiler – tills han förlorade hustru och dotter i en naturkatastrof. Då slutade han jobba, blev sexmissbrukare och allmänt otillgänglig. Motvilligt har dock Sebastian Bergman tinat upp och låtit sig lockas tillbaka till sitt yrke i böckerna av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det fördolda Bild på bokomslag för Lärjungen Bild på bokomslag för Fjällgraven Bild på bokomslag för Den stumma flickan Bild på bokomslag för De underkända
  • Pontus Koch

    Man

    Han är född gotlänning, men är bosatt i Malmö där han också arbetar. Kriminalkommissarie Pontus Koch är medelålders, blek och mager, bär glasögon och har ”mahognyfärgat” hår. Han är också frånskild och ensamstående, samt alltid välklädd i grått och svart. Som mordutredare är han eftertänksam, noggrann – och rätt långsam, enligt hans skapare Sten Wilding (pseudonym för Bennie Liljenfors).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Korpen Bild på bokomslag för Vita frun Bild på bokomslag för Soldaten i fält
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr