Exempel på litterära figurer
-
John Handford
Man
Kommissarie John Handford har inget lätt jobb i Lesley Hortons romaner. Han arbetar i Bradford, en stad som har stora problem med rasmotsättningar och hatbrott. Lyckligtvis har han ett harmoniskt hemliv med hustrun sedan närmare 20 år, Gill, samt tonårsdöttrarna Nicola och Claire. Han är runt 45 år gammal, kraftigt byggd med kantig haka och gråsprängt hår – och hatar att bli väckt nattetid.
Förekommer i:
-
Cato Isaksen
Man
Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.
-
Adam Fawley
Man
Kriminalkommissarie i Oxford och huvudperson i en svit romaner av pseudonymen Cara Hunter. Den vänlige och medkännande Adam Fawley är något över 40 år gammal och lite mer än 180 cm lång, mörkhårig och därtill mycket attraktiv. Han löser sina fall med hjälp av ett rutinerat team kriminalare. Hans hustru är juristen Alex, och makarna sörjer sitt enda barn, sonen Jake, som dog tio år gammal.
Förekommer i:
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
