Exempel på litterära figurer
-
Kjell Myrman
Man
Kriminalkommissarie vid Stockholmspolisen, som senare får en FN-tjänst och slutligen hamnar hos Interpol. Han är mager, gråögd och rödhårig, röker och dricker mer än han borde och bli allt för lätt amoröst intresserad av kvinnor – inklusive mordmisstänkta sådana. Kjell Myrman är huvudperson i en rad pusselbetonade polisromaner och thrillers av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist).
-
Nils Bredberg
Man
Duktig och effektiv kriminalare i Stockholm, som dock har ett rörigt privatliv vilket inkluderar en otrogen, missbelåten hustru samt det faktum att han ofta förälskar sig i kvinnor han möter. Nils ”Nisse” Bredberg är medelålders, trött och sliten av ett stressigt jobb, men kan ibland ta igen sig i sin bekväma ”tänkarfåtölj” i arbetsrummet. Kjell E. Genberg har skrivit tre romaner om honom.
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Pontus Koch
Man
Han är född gotlänning, men är bosatt i Malmö där han också arbetar. Kriminalkommissarie Pontus Koch är medelålders, blek och mager, bär glasögon och har ”mahognyfärgat” hår. Han är också frånskild och ensamstående, samt alltid välklädd i grått och svart. Som mordutredare är han eftertänksam, noggrann – och rätt långsam, enligt hans skapare Sten Wilding (pseudonym för Bennie Liljenfors).