Exempel på litterära figurer
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Steve Carella
Man
En centralfigur i Ed McBains (pseudonym för Evan Hunter) böcker om 87:e polisdistriktet i Isola är Stephen ”Steve” Carella. Han är av italiensk härkomst, och gifter sig i en av de tidiga böckerna med vackra och dövstumma Theodora ”Teddy” Franklin, med vilken han får tvillingsöner. Detektiv Carella är lång, mörk och muskulös utan att vara atletisk; han ger ett intryck av kraft och energi.
Förekommer i:
-
Judy Hammer
Kvinna
Kommissarie Judy Hammer är polischef i North Carolina, Virginia, där hon har att kämpa mot såväl storstadsbrottslighet som envetna öbor i en kort svit romaner av Patricia Cornwell. Hammer är medelålders, olyckligt gift men förtjust i den unge kollegan Andy Brazil, som blir hennes högra hand. I böckerna om dem blandas realistiskt skildrat polisarbete med en del mer osannolika inslag.
Förekommer i:
-
Evert Bäckström
Man
Han är kriminalpolis, dessutom homofob, sexistisk manschauvinist, mutkolv, egenkär skrytmåns, alkoholmissbrukare och småfifflare som ser ner på de flesta kolleger och medmänniskor. Men Bäckström är också en (minst sagt) okonventionell och – mycket till mångas häpnad – skicklig mordutredare. Han har allt från små biroller till huvudroller i de flesta av Leif G.W. Perssons polisromaner.
Förekommer i:
