Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Eva S:t Clair

    Kvinna

    Blond, parant svensk privatdetektiv med skinn på näsan och adligt påbrå: pappan är en engelsk lord, mamman en svensk Ankarcrona. Eva S:t Clair är singel, men har ett mycket vänskapligt förhållande med kriminalaren Tor Bonde. Dessutom har hon en katt samt ett kontor i Gamla Stan i Stockholm. Hon är huvudperson i en svit tämligen pusseldeckarbaserade romaner och noveller av Helena Sigander.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Våld vid vatten Bild på bokomslag för Mord på väg Bild på bokomslag för Ridå : Eva S:t Clair-noveller Bild på bokomslag för Varsel om mord [rev. vers.] Bild på bokomslag för Vilseledd
  • Axel Hake

    Man

    Han är ung, aktiv och bredaxlad – och går med käpp. Orsaken är en dåligt genomförd operation av en skottskada, förklarar författaren Lars Bill Lundholm. Den noggranne kommissarien Axel Hake vid Stockholmspolisen bor på Kungsholmen och är särbo med designern Hanna Sergel, som han har dottern Siri med. När han inte arbetar – vilket han vanligen gör – spelar han på hästar, simmar och boxas.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Östermalmsmorden Bild på bokomslag för Södermalmsmorden Bild på bokomslag för Kungsholmsmorden Bild på bokomslag för Gamla Stan-morden Bild på bokomslag för Citymorden
  • Christopher Silfverbielke

    Man

    Han har varit verksam som bl.a. aktiemäklare och riksdagspolitiker, men framför allt är Christopher Silfverbielke en fullfjädrad psykopat, mördare och bedragare – svensk kriminallitteraturs vidrigaste figur. Men han är snygg, charmig, välklädd och artig, vilket gör att han lätt får kvinnor på fall i en svit romaner av Dan Buthler och Dag Öhrlund. Och hans hämndaktioner är extremt brutala.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En nästan vanlig man Bild på bokomslag för Grannen Bild på bokomslag för Återvändaren Bild på bokomslag för Uppgörelsen Bild på bokomslag för Erövraren
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek