Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jana Berzelius

    Kvinna

    Den högutbildade, vackra, vältränade och alltid välklädda samt framgångsrika åklagaren Jana Berzelius i Norrköping är uppväxt i en god familj. Hon har dock en mörk, traumatisk bakgrund: hon har varit barnsoldat och har föga kunskap om sitt ursprung – något hon gör allt hon kan för att dölja. Detta leder till att hon ofta agerar kontroversiellt i de romaner Emilie Schepp skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Prio ett Bild på bokomslag för Märkta för livet Bild på bokomslag för Vita spår Bild på bokomslag för Pappas pojke Bild på bokomslag för Broder Jakob
  • Michael McLoughlin

    Man

    Äldre, något överviktig polisman i Dublin, som efter pensionen köpt hus i en badort utanför staden. Han är singel – men inte ointresserad av kvinnor – och närmaste familjen är liten: modern, som bor på ett ålderdomshem, samt en syster. Fadern, som också var polis, dödades i tjänsten. Som pensionär blir Michael McLoughlin motvilligt indragen i olika kriminalfall i romaner av Julie Parsons.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mary, Mary Bild på bokomslag för I det förflutnas grepp Bild på bokomslag för En sista söndag
  • Arsène Lupin

    Man

    Egentligen lär han heta Raoul d’Andrèsy, men det är som Lupin har blivit känd, först som gentlemannaförbrytare, senare som amatördetektiv, i böcker av fransmannen Maurice Leblanc. Som infernaliskt slug tjuv är han en klassiker i kriminallitteraturen, som drar t.o.m. Sherlock Holmes (alias Herlock Sholmes) vid näsan. Efter Leblancs död har andra författare skrivit flera böcker om Lupin.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Arsène Lupin : gentleman, stortjuv Bild på bokomslag för Kristallproppen Bild på bokomslag för Chifferskriften Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr