Exempel på litterära figurer
-
Statsrådet
Man
Hans namn är en lika väl förborgad hemlighet som författarens Bo Baldersons verkliga identitet. Statsrådet – som suttit i såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar – har ärvt en väldig förmögenhet, är lyckligt gift och har 16 barn (varav ett adopterat). Han älskar att lösa mordfall, på sitt eget sätt och till omgivningens förtvivlan, men till allas stora häpnad lyckas han också…
Förekommer i:
-
Isabella Knyckare
Kvinna
Kriminalinspektör vid Stockholmsgruppen, en specialenhet inom NOA, som Lotta Luxenburg skrivit en svit polisromaner om. Isabella Knyckare har genomlidit en traumatisk upplevelse: pojkvännen och kollegan Martin mördades i tjänsten, och hon fortsätter försöka hitta mördaren. Hon ser bra ut, med rak näsa, isblå ögon och fylliga läppar. Hon arbetar ofta i par med kollegan Nikolaj Malmsten.
Förekommer i:
-
Ann Lindell
Kvinna
Hon är kriminalkommissarie i Uppsala, och huvudperson i en svit lovordade kriminalromaner av Kjell Eriksson. Redan i första boken om henne möter hon lantarbetaren Edward Risberg, och de har ett förhållande som dock senare tar slut – egentligen mot bådas vilja. Lindell har därefter ett något förvirrat privatliv, men i jobbet är hon effektiv, fantasirik och en uppskattad utredningsledare.
-
Meyer Meyer
Man
Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).
Förekommer i:
