Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Bennie Griessel

    Man

    Han är en medelålders kriminalare i Kapstaden, av medellängd med grånande rufsigt hår, fårat ansikte och slaviskt utseende. Bennie (i originalversionen Benny) Griessel har dock problem. Han super – varför hustrun Anna och deras två barn kastar ut honom, och hon finner en ny partner. Han kämpar envetet mot missbruket, berättar Deon Meyer, och inleder ett förhållande med sångerskan Alexa.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Devils peak Bild på bokomslag för Tretton timmar Bild på bokomslag för 7 dagar Bild på bokomslag för Kobra Bild på bokomslag för Ikaros
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur
  • Joseph Zimmertür

    Man

    Psykoanalytiker som främst är verksam i Amsterdam, och som har ett snarast parodiskt judiskt utseende. Men han är positivt skildrad av författaren Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner): dr. Zimmertür beskrivs som vänlig, diplomatisk, beläst och allmänbildad – och han är en duktig detektiv med stor människokännedom. Privat är han ogift och barnlös, och har vänner i de bästa kretsar.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Doktor Z Bild på bokomslag för Marco Polos millioner
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr