Exempel på litterära figurer
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Kathy Mallory
Kvinna
Kathleen ”Kathy” Mallory är lång, blond, grönögd och vacker. Dessutom är hon – enligt sin skapare Carol O’Connell – en sociopat som kan vara både känslokall och hänsynslös. Efter att som sexåring ha bevittnat mordet på sin mor var Kathy Mallory ett gatubarn tills hon adopterades av en poliskommissarie. Uppmuntrad av honom blev hon polisdetektiv. Hon saknar inte beundrare, men lever ensam.
Förekommer i:
-
Ulrika Stenhammar
Kvinna
Efter att dottern Vera dödats i en olycka glider kriminalaren Ulrika Stenhammar i Stockholm och hennes make isär. Hon får svår ångest, börjar dricka, men blir efter en tid nykterist. Hon är medelålders med brunt hår, bruna ögon och några kilon för mycket – ”inte särskilt vacker” tycker hon själv. Författaren Caroline Engvall låter henne dock bli sambo med den unga journalisten Lovisa Ling.
Förekommer i:
-
Myron Bolitar
Man
Lovande, snygg basketball-spelare, som skadade knäet och istället blev spelaragent – samt amatördetektiv. Myron Bolitar löser en rad mordfall, som vanligen äger rum i sportkretsar, i böcker av Harlan Coben. Ofta har han flickvänner (dock bara en i taget) som medhjälpare. Han har även en brorson, Mickey, som löser fall i en handfull ungdomsdeckare i vilka farbrodern medverkar som bifigur.
Förekommer i:
