Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Sten Wall
Man
Han älskar mat, främst husmanskost, och det har resulterat i en viss övervikt som kommissarie Sten Wall försöker bekämpa genom långa promenader i halländska Staden. Där löser han också brott i en lång svit deckare av Björn Hellberg. Den sympatiske, något sävlige Wall, som åldras ovanligt långsamt, är ungkarl men sedan flera år särbo med Ulla i Göteborg. Och han semestrar gärna på Bornholm.
-
Margareta Nordin
Kvinna
Hon sägs vara den första lesbiska polisen i svensk deckarlitteratur: hon har ett inte okomplicerat förhållande med kollegan Camilla. Kriminalinspektör Margareta Nordin i Göteborg har yvigt blont hår, och hennes kroppskonstitution får enligt författaren Inger Jalakas ”vissa män att tänka på en vacker valkyria”. Hon löser i första hand fall med mord på eller övergrepp mot kvinnor och barn.
-
Johan Kristian Homan
Man
En medelålders antikvitetshandlare i Gamla Stan i Stockholm, samt amatördetektiv och huvudperson i en lång rad romaner av Jan Mårtenson. Johan Kristian Homan älskar god mat, dry martini, resor, siameskatten Cléo – som han hävdar ofta bidrar till lösningen av de fall han blir indragen i – samt sin särbo, vackra, adliga (och yngre) säkerhetspolisen Francine Wallgren, född Silferstierna.