Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Münster

    Man

    Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten
  • Ella Werner

    Kvinna

    Hon föddes som Lana Miljanovic i Kroatien, men åtta år gammal flydde hon med föräldrarna från inbördeskriget till Sverige, berättar författaren Mats Ahlstedt. Ella Werner bytte förnamn, och sedan även efternamn efter ett kort, olyckligt äktenskap med advokaten Leonard Werner. Hon är singel och söt, med mörkt, långt hår och bruna ögon, samt handlingskraftig profilerare vid Göteborgspolisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för När inget annat återstår Bild på bokomslag för Öga för öga, tand för tand Bild på bokomslag för Ondskans ansikte Bild på bokomslag för Trojanen Bild på bokomslag för Guldmakaren
  • Carl Mørk

    Man

    Polismannen Carl Mørck tappade lusten för sitt yrke sedan två av hans kolleger skjutits – en dog, den andre blev svårt skadad. Men han placerades som chef för Avdelning Q, en s.k. cold case-grupp som arbetar med gamla brott. Med hjälp av sina närmaste medarbetare, sekreteraren Rose Knutsen samt Hafez el-Assad, löser han fall i en rad lovordade kriminalromaner av danske Jussi Adler-Olsen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kvinnan i rummet Bild på bokomslag för Flaskpost från P Bild på bokomslag för Fasanjägarna Bild på bokomslag för Journal 64 Bild på bokomslag för Marcoeffekten
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek